Mikroekonomi
Mikroekonomi handlar om hur företag och konsumenter interagerar med varandra i ett ekonomiskt perspektiv.
Variabler inom mikroekonomi
Mikroekonomi ingår i nationalekonomin och i denna del studerar man företags, enskilda individers och offentliga institutioners samspel och beteende, samt konsekvenserna av detta samspel för ekonomin. Viktiga frågeställningar rör till exempel prisbildning, utbud och efterfrågan samt fördelning av resurser inom marknader med såväl få som många aktörer. Det kan till exempel handla om en konsument som bestämmer sig för att köpa en tv eller ett företag som beslutar sig för att investera i något.
Nedan följer några exempel på variabler som man tittar på inom mikroekonomi:
En konsuments preferenser
Lön för en arbetare
Ett företags skuld
Ett företags kostnad
Ett företags produktion
Förbrukning inom ett hushåll
Personligt sparande
Beloppet för en personlig investering
Riskhantering
Skillnaden mellan mikroekonomi och makroekonomi
Begreppet mikro betyder ”det lilla” på grekiska, vilket är en antydan till det man tittar på inom mikroekonomi – ekonomin ur ett individ- eller företagsperspektiv. Det andra huvudområdet kallas för makroekonomi och till skillnad från mikroekonomin studerar man här ekonomin som helhet. Där behandlar man till exempel nationalekonomi, konjunktursvängningar, inflation , tillväxt , arbetslöshet och deflation . Makro betyder ”det stora” på grekiska.
Mikroekonomi – studier av produktionsförändringar och jämviktspris
Inom mikroekonomi tittar man på vad som får konsumenter att handla mer eller mindre och vad företagen gör för att uppnå sina önskade resultat. Man tittar också på hur hushållen och jobben i Sverige förser företagen med arbetskraft, vilket gör att frågor om arbetsvillkor och löner även ingår i denna del av nationalekonomin. Mikroekonomi används även som ett redskap för att förutse hur en produktion kan förändras på grund av ändringar i produktionskedjan. Det kan handla om att priset på arbetskraften plötsligt ökar till följd av höjda löner och arbetsgivaravgifter. Detta kommer att göra produktion dyrare och man tittar då på hur det kommer att påverka produktionen av vissa varor. Förändring inom produktion kan också påverkas av att det kommer ny teknik. Förutom att titta på arbetskraftens eller den nya teknikens inverkan på produktionen av tjänster och varor studerar man även hur förändringar i produktpriser och i efterfrågan kan förändra produktionen. Inom mikroekonomi säger man att en ekonomi är i jämvikt när tillverkarnas priser matchar konsumenternas betalningsvilja. Alltså när man har uppnått ett jämviktspris , vilket är ett nyckelbegrepp inom mikroekonomi.
Deflation innebär att den allmänna prisnivån i ett land minskar. Själva penningmängden minskar, vilket resulterar i att själva värdet hos pengarna ökar.
Efterfrågan är den mängden med specifika varor eller tjänster som kan säljas för ett visst pris vid en viss tidpunkt, det vill säga vilken mängd som köpare vill och kan köpa.
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Du kan alltså köpa färre varor och tjänster för samma penningvärde.
Inom nationalekonomi är jämviktspris det pris som uppstår när det finns ett lika stort utbud som efterfrågan. Om utbudet är för stort av en viss vara så innebär det ofta att priset sjunker tills man har uppnått det så kallade jämviktspriset.
En konsument är en privatperson, en fysisk person, som köper en vara eller tjänst. I en vidare definition är en konsument en slutförbrukare av en vara eller tjänst.
Makroekonomi är en del av nationalekonomin och handlar främst om nationalräkenskaper, konjunktursvängningar, inflation, arbetslöshet, deflation och tillväxt, även kallade aggregerade storheter.
Inom nationalekonomi studerar man vilka effekter ekonomisk-politiska åtgärder kan medföra och hur ett samhälle använder sina resurser.
Ett utbud är den totala kvantiteten av de varor eller tjänster som erbjuds av alla säljare på en marknad.