Makroekonomi
Makroekonomi är en del av nationalekonomin och handlar främst om nationalräkenskaper, konjunktursvängningar, inflation, arbetslöshet, deflation och tillväxt, även kallade aggregerade storheter.
Makroekonomiska analyser av samhällsekonomin
Makroekonomi handlar om den ekonomiska helheten och analyser av faktorer som påverkar samhället i stort. Med olika makroekonomiska modeller analyserar man samband mellan olika delar i samhällsekonomin. Viktiga samhällsfrågor som sysselsättning och inflation är centrala i de makroekonomiska analyserna. Resultaten av dessa analyser ligger sedan till grund för viktiga beslut som tas för att styra samhällsekonomin dit man vill, till exempel genom att reglera räntor och växelkurser.
Makroekonomiska beslut tas bland annat av Riksbanken
Det är centralbanken, eller Riksbanken , som fattar de viktigaste ekonomiska besluten i Sverige. Här arbetar främst nationalekonomer med att analysera samhällsekonomin och implementera åtgärder för att främja den ekonomiska tillväxten och samtidigt minimera risker för till exempel inflation. Just inflation är ett centralt makroekonomiskt begrepp som med olika makroekonomiska medel kan kontrolleras, till exempel genom att fastställa reporäntan . Denna typ av åtgärder har sitt ursprung i makroekonomiska analyser av samhället, både nationellt men också globalt.
Så arbetar en makroekonom
Även banker och andra institutioner, myndigheter och departement har nationalekonomer som undersöker och analyserar den ekonomiska utvecklingen i samhället med hjälp av makroekonomiska instrument och modeller. Exempel på dessa instanser är Konjunkturinstitutet och finansdepartementet. En stor del av arbetet för en makroekonom går ut på att hitta samband mellan olika faktorer i ekonomin som påverkar de centrala storheterna, såsom konjunktur, inflation och arbetslöshet. Motsatsen till makroekonomi är mikroekonomi, där man analyserar enskilda grupper och aktörer, som till exempel företag och konsumenter.
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Du kan alltså köpa färre varor och tjänster för samma penningvärde.
Ränta är kostnad för att låna pengar eller den avkastning långivaren får för att låna ut pengar.
Reporänta, även kallad styrräntan, är den ränta som Riksbanken lånar ut pengar till och själv lånar pengar för.