Planekonomi

Vilket ekonomiskt system som används i ett land är avgörande för hur statens ekonomi ser ut, och här talar man om två olika grundmodeller – planekonomi och marknadsekonomi. Idag finns det dock nästan inga länder som använder sig av en renodlad form av dessa ekonomiska system, utan istället tillämpas delar från båda, vilket kallas för blandekonomi.

Till skillnad från en marknadsekonomi, där tillgång och efterfrågan styr priserna och vilka varor och tjänster som finns tillgängliga, så är det staten som styr vad som ska produceras i en planekonomi. Staten tar fram en plan för de kommande åren som sedan ska användas som vägledning för hur beslut om investeringar och produktion i samhället ska utformas och som de statsägda företagen sedan måste rätta sig efter. Detta gör att det inte finns någon utbredd konkurrens mellan företagen på marknaden, något som till exempel spelar en viktig roll i en marknadsekonomi.

En traditionell ekonomi används ofta i mindre samhällen, där produktion sker genom hantverk och jordbruk. Den var mer vanlig förr i tiden, och bygger på sedvänjor och kultur.

Den traditionella ekonomin ger social stabilitet, men precis som en planekonomi kan den begränsa både tillväxt och innovation. Den saknar både statligt planering och marknadsdriven konkurrens, och sker istället mer lokalt. Traditionell ekonomi kan till exempel förekomma i ursprungsbefolkningars ekonomiska system.

Det ekonomiska systemet planekonomi bygger helt enkelt på att följa de politiska eller administrativa riktlinjer som tagits fram för att bestämma hur samhällets ekonomi ska planeras, hanteras och utvecklas. I de planer som tas fram av myndigheter och styrande politiker bestäms till exempel vilka tjänster och varor som ska finnas tillgängliga på marknaden och vilka priser som ska gälla. Planekonomi ingår till exempel som en central del inom socialismen, men ibland talar man även om kapitalistisk planekonomi där man blandat in vissa delar av marknadsekonomins princip.

Fördelar med en planekonomi kan vara:

• Minskade klyftor i ekonomin eftersom resurser fördelas jämnt över befolkningen

• Ekonomisk stabilitet när staten kan undvika stora svängningar som leder till konjukturer eller finanskriser

Nackdelar med en planekonomi:

• Utan konkurrens tenderar marknaden att bli mer ineffektiv

• Brist på innovation

• Begränsad valfrihet hos konsumenter

• Stor byråkrati kan leda till korruption

• Minskad ekonomisk tillväxt

• Begränsad personlig frihet

En planekonomi offrar ekonomisk frihet, effektivitet och innovation i utbyte mot social jämlikhet och stabilitet.

• I en planekonomi får inte marknaden styra, vilket kan göra det svårt att veta vad konsumterna faktiskt vill ha. Det kan leda till att det blir brist på vissa typer av varor.

• Planekonomi har en hierarkisk styrning där företag har liten eller ingen konrakt med andra företag, även med leverantörer och kunder. Det försvårar samarbete och byte av erfarenheter, samt problemlösning.

• Eftersom en planekonomi är väl planerad, har den svårt att hantera och dra nytta av ny kunskap eller spontana innovationer eftersom all förändring måste ske genom staten.

Historiskt sett har planekonomi främst förknippats med socialistiska och kommunistiska länder, som Sovjetunionen, Kina (under Mao-tiden), Östtyskland, Kuba och Nordkorea.

Även om det finns exempel på planekonomier även i dagens värld, så har de flesta länder idag en blandekonomi. Få länder är helt planekonomiska eler marknadsekonomiska. Det vanligaste är att staten styr vissa delar, och marknaden sköter resten. Framtiden ligger förmodligen i att hitta en balans mellan statlig styrning och marknadens frihet, snarare än att strikt följa en modell.

Marknadsekonomiska länder kan tillfälligt använda en planekonomisk modell om landet är i kris eller krig. I teorin kan modellen då ge trygghet och stabilitet.

Som företagare har du en del att hålla reda på. Vi har sammanställt en guide om att driva företag och samlat de vanligaste frågorna som du kan stöta på i din vardag.