Regressrätt

Regressrätt är ett begrepp som avser rätten på återkrav. Regressrätt betyder alltså att en person som har betalat en annan persons skuld har rätt att kräva tillbaka denna. Om personen som ursprungligen var betalningsskyldig vägrar att betala ska detta tas upp i domstol.

Hur länge gäller regressrätten?

Vid regress gäller vanligtvis tio års preskriptionstid från regressfordrans uppkomst. Preskriptionstiden vid regress mot konsument är dock tre år. Har en person därför inte utnyttjat sin regressrätt inom denna tid förfaller rätten.

När den ena parten har betalat en skuld åt en annan part så är det viktigt att skriftligt underrätta den betalningsansvariga om regresskravet. Se till att det betalade beloppet och bevis på betalningen finns med (skriftligt). Du bör ha regresskravet skriftligt och i detalj för att säkerställa att du får betalt – detta kan styrka att du ska ha en betalningen om en tvist skulle uppstå.

Regressrätt kan förekomma i olika typer av ärenden. Nedan är fyra exempel på när regressrätt kan förekomma:

Regressrätt vid factoring

Vid factoring är det regressrätt ett vanligt begrepp när man ska bestämma vem som ska ta risken vid försäljning av en faktura .

Om ett factoringföretag köper en faktura med regress är det företaget som sålde fakturan som tar risken om kunden inte betalar fakturan, vilket betyder att factoringföretaget kan sälja tillbaka fakturan om betalningen uteblir.

Vid fakturaköp utan regress är det istället factoringföretaget som tar över risken för att fakturamottagaren inte betalar fakturan. Tittar man på det rent praktiskt så fungerar det alltså så att factoringföretaget köper en faktura från den som ställt ut fakturan, en faktura som någon annan är skyldig att betala, vilket ger dem rätten att kräva tillbaka beloppet (från den som ställt ut fakturan) om personen som är betalningsskyldig inte betalar.

Regressrätt vid lån

Regressrätt förekommer också när det finns flera borgensmän för ett lån, men bara en eller några av dem tvingas betala hela eller delar av lånet. Den eller de borgensmän som betalar har då regressrätt både mot den ursprunglige låntagaren och de övriga borgensmän som inte betalat sin andel.

Regressrätt vid fel i vara

Ibland kan en säljare tvingas ersätta en köpare på grund av ett fel i en vara. Säljaren kan då ha rätt till regress mot sin leverantör eller producenten av varan – eftersom felet ursprungligen låg hos dem.

Regressrätt vid arbetsrätt

Om en anställd av oaktsamhet orsakar skada på tredje man som arbetsgivarens tvingas ersätta, kan arbetsgivaren i vissa fall ha begränsad regressrätt mot arbetstagaren. Ett sådant fall är dock hårt reglerat och begränsat i svensk lag.

Regressrätten är vanligtvis reglerad enligt lag, men det är fortfarande viktigt att det finns tydliga avtal och särskilda villkor med i bilden för att undvika onödiga tvister mellan olika parter.

I avtalet är det bra om följande förekommer:

– Omfattning av kravet: Vilka kostnader är det som får återkrävas?
– Beviskrav: Vilken dokumentation krävs för att regressrätten ska kunna utövas?
– Förfallodag: När träder betalningsskyldigheten för regressfordran i kraft?

Även om regressrätten finns i lag så är det avtalet som definierar villkoren. Med ett genomtänkt regressvillkor säkerställer du att den ekonomiska delen i slutändan hamnar rätt.