Löneutmätning

En löneutmätning görs om en person inte kan betala sina skulder . Myndigheterna, här Kronofogden, kan då besluta om att ta en del av personens lön för att göra återbetalning på skulderna. Arbetsgivaren drar då av ett visst belopp från lönen varje månad, vilket går till borgenären som personen har en skuld till. Hur stor en löneutmätning blir baseras på flera faktorer:

• hur stor inkomst personen och eventuella övriga i hushållet har

• om det finns barn i hushållet

• hur kostnaderna ser ut för till exempel barnomsorg och bostad.

Personen får alltså behålla så mycket av lönen att denne klarar av att betala för sin/familjens försörjning, mat, bostadskostnad (hyra) och hushållsel bland annat. Detta garanterade belopp kallas för förbehållsbelopp .

Det Kronofogden utmäter vid en löneutmätning fördelas – om personen har flera skulder – mellan borgenärerna i proportion till hur stor varje skuld är. Det finns dock vissa typer av skulder som de prioriterar mer än andra. Har du till exempel skulder som gäller underhållsbidrag, skatter och böter kommer dessa att betalas av först. Löneutmätningen pågår till skulderna är avbetalade. Skulle personen få en ny skuld medan en löneutmätning pågår kommer den att adderas till de andra skulderna. Det påverkar varken förbehållsbeloppet eller utmätningsbeloppet.

Som tidigare nämnt räknar Kronofogden ut ett belopp som personen har rätt att behålla vid löneutmätningen – ett förbehållsbelopp. Det kan ses som ett slags existensminimum och inkluderar boendekostnaden och ett normalbelopp som ska täcka personens normala levnadskostnader. Normalbeloppet ska bland annat täcka kostnader för:

• mat

• hushållsel

• telefon

• kläder

• försäkringar

• hygien

Normalbeloppen bestäms utifrån det konsumentprisindex som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer och som mäter den generella prisnivån i Sverige. Normalbeloppet ser olika ut beroende på ens ålder och civilstånd och bestäms en gång per år.