Inkomst av kapital

De tre huvudsakliga inkomstslagen i inkomstskattelagen är inkomst av kapital, inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Till inkomst av kapital räknas de inkomster och utgifter som inte hör till näringsverksamhet eller till arbete och beskattas därför vanligtvis separat från dessa. Inkomst av kapital kan till exempel handla om utdelning på aktier , uthyrning av privata tillgångar, ränteinkomster och vinst vid försäljning av tillgångar. Det är endast dödsbon och fysiska personer som kan beskattas för inkomst av kapital, medan inkomsterna och utgifterna för juridiska personer ingår i inkomstslaget näringsverksamhet.

Alla de förtjänster som inte kommer från förvärvsverksamhet (inkomst från näringslivsverksamhet) eller som följer av arbete (inkomst av tjänst) räknas som inkomst av kapital. Enkelt förklarat definieras inkomst av kapital alltså av de vinster man får via det kapital som man själv kontrollerar. Man brukar dessutom dela in de pengar som man tjänar på kapital i två huvudsakliga grupper, avkastning och vinst , och i Sverige gör man ingen skillnad på vilken typ av kapitalinkomst det handlar om, till skillnad från många andra länder. Skattesatsen för inkomster från kapital sattes till 30 % vid den stora skattereformen år 1991 och gäller än idag.

Till skillnad från de andra inkomstslagen är det alltså bara fysiska personer och dödsbon som kan deklarera inkomst från kapital. Om ett företag, vilket är ett exempel på en juridisk person, har inkomster som räknas som kapitalinkomster ska dessa därför beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst gäller, precis som inkomst av kapital, för fysiska personer men täcker endast inkomster från till exempel anställning, pension, tillfällig försäljning, hobbyverksamhet eller livränta.