Brutet räkenskapsår
Brutet räkenskapsår innebär att räkenskapsåret inte följer kalenderåret.
Brutet räkenskapsår följer inte kalenderåret
Ett räkenskapsår är den period som företaget ska upprätta sin årsredovisning för. Vanligtvis är ett räkenskapsår tolv månader, från den 1 januari till den 31 december. I vissa fall kan dock året vara både kortare och längre, speciellt det året verksamheten startar eller avslutas. Detta kallas då för förkortat respektive förlängt räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår däremot omfattar tolv månader, men är brutet i den mån att det inte följer kalenderåret. Räkenskapsåret ska dock i regel alltid börja den första dagen i en månad och sträcka sig till sista dagen i den månad som infaller 12 månader senare i nästkommande kalenderår. Ett brutet räkenskapsår kan till exempel börja den 1 september och avslutas den 31 augusti påföljande år. Brutna räkenskapsår används ofta av säsongsbetonade verksamheter. En skiduthyrningsverksamhet kan till exempel välja ett brutet räkenskapsår för att räkenskapsåret inte ska brytas mitt i en säsong. Ett annat exempel där brutet räkenskapsår kan vara aktuellt är företag inom jordbrukssektorn. Det kan kan tillämpas av aktiebolag , ideella eller ekonomiska föreningar och handelsbolag med juridiska delägare. Övriga bolagsformer, till exempel enskild firma och kommanditbolag , måste använda kalenderåret som räkenskapsår om inte Skatteverket beslutat något annat. Alla bolag som tillhör samma koncern ska använda samma räkenskapsår.
Att ändra räkenskapsåret till ett brutet räkenskapsår
För att få byta från ett räkenskapsår med vanligt kalenderår till ett brutet räkenskapsår krävs ett giltigt skäl och ett godkännande av Skatteverket. En anmälan ska även skickas till Bolagsverket. Vid omläggningen kan det nya räkenskapsåret vara högst 18 månader och i vissa fall kan det vara kortare än tolv månader. Det krävs inget tillstånd för att byta från brutet räkenskapsår till vanligt räkenskapsår.
Lär dig mer om bokföring
Det finns flera olika sätt att hantera sin bokföring – arbeta själv med automatiserade program och tjänster och/eller med en redovisningsbyrå. Använd gärna vår guide om bokföring om du vill lära dig bokföringens grunder.
Ett aktiebolag är den vanligaste förekommande företagsformen som bildats av en eller flera stiftare och som är en juridisk person.
Ekonomisk förening är en företagsform där t.ex. kunder, anställda eller leverantörer är delägare.
Enskild firma är en företagsform där man som privatperson är ensam ägare och ansvarar för företaget.
Handelsbolag är en företagsform där två eller flera personer driver ett företag med personligt och solidariskt ansvar.
Kommanditbolag är en variant av handelsbolag där bara en person behöver ta det totala ansvaret.