Avgångsvederlag

Efter de allra flesta uppsägningar jobbar arbetstagaren kvar under den lagenliga uppsägningstiden och får sin sista lön utbetald precis som vanligt. Ibland kan dock arbetsgivaren betala ut en extra ersättning till arbetstagaren, ett så kallat avgångsvederlag. Avgångsvederlag är alltså inget krav och ingen lag ger rätt till detta, men det kan vara något som arbetsgivaren kommer överens med en fackförening om för att undvika tvister vid uppsägningar.

De flesta uppsägningar sker på saklig grund, men ibland kan fackföreningarna förhandla fram avgångsvederlag på grund av:

• Att företaget brutit mot något avtal eller en lag och därför går med på att betala avgångsvederlag för att slippa betala skadestånd eller riskera att bli stämd.

• Att företaget vill säga upp en arbetstagare utan saklig grund för uppsägning.

• Att företaget behöver minska sin personal och därmed förhandlar fram att erbjuda frivilliga arbetstagare ett avgångsvederlag för att säga upp sig.

• Att företaget inte följer turordningsreglerna enligt LAS och istället vill komma överens med fackföreningen om vilka som ska sägas upp.

Både Skatteverket och a-kassan betraktar avgångsvederlag som lön och det är därför både skattepliktigt och pensionsgrundande för den statliga inkomstpensionen. A-kassan beräknar, utifrån den anställdes tidigare genomsnittliga lön, hur länge avgångsvederlaget kan komma att ersätta tiden denne går utan lön. Först efter att den tiden har passerat börjar a-kassan att betala ut arbetslöshetsersättning. Avgångsvederlag är däremot inte sjukpenninggrundande då det inte räknas som inkomst av eget arbete av socialförsäkringen. Den som inte börjar ett nytt arbete efter att ha fått avgångsvederlag måste dessutom registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen för att inte gå miste om sin sjukpenninggrundande inkomst.