Aktiv näringsverksamhet

Som huvudregel anses en verksamhet aktiv om näringsidkaren själv arbetat i verksamheten minst 500 – 600 timmar om året, vilket ungefär motsvarar en tredjedel av en heltidstjänst. Ibland är en verksamhet en aktiv näringsverksamhet om näringsidkaren exempelvis är hantverkare och arbetat i verksamheten, trots att timantalet inte har uppnåtts. Om man jämför med en passiv näringsverksamhet måste alltså näringsidkaren själv ha arbetat i verksamheten för att den ska kallas aktiv. För verksamheter där näringsidkaren inte fullgjort de arbetstimmar som motsvarar en tredjedel av en heltid, kallas verksamheten istället för passiv. Bedrivs självständig näringsverksamhet från utlandet kallas den alltid för passiv, likaså om näringsidkaren fyllt 65 år före räkenskapsårets ingång.

I en aktiv näringsverksamhet ska egenavgifter betalas på inkomsterna , något som medför rätten till sociala förmåner. En passiv näringsverksamhet betalar inga egenavgifter, däremot betalas en särskild löneskatt. Särskild löneskatt ger ingen rätt till sociala förmåner utan endast grundavdrag och avdragsrätt för pensionsförsäkringspremie i verksamheten.

En av de främsta anledningarna till varför man delar in verksamheter i passiva eller aktiva handlar till största del om egenavgifter och löneskatt. Endast en aktiv näringsverksamhet får in inkomster som är sjukpenning- och pensionsgrundande. Även om verksamheter som regel klassas som aktiv när näringsidkaren jobbar där minst motsvarande en tredjedel av en heltidstjänst så finns det undantag. Till exempel om ett företag erbjuder konsulttjänster kan timantalet ibland understiga en tredjedel av en heltid men ändå benämnas som aktiv. Gäller det däremot inkomster från exempelvis kapitalförvaltning, kan arbetsinsatsen behöva öka för att verksamheten ska benämnas som aktiv näringsverksamhet.

Som företagare har du en del att hålla reda på. Vi har sammanställt en guide om att driva företag och samlat de vanligaste frågorna som du kan stöta på i din vardag.