Styrränta

Riksbankens främsta uppdrag är att ansvara för en penningpolitik som upprätthåller ett fast penningvärde över tiden genom en låg och stabil inflation, en hållbar ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättning. Detta gör Riksbanken genom att justera styrräntan, även kallad reporäntan. Ränta är ett pris på pengar. Det är kostnaden du betalar för att låna pengar och avkastningen du får för att låna ut pengar. Styrräntan är den ränta som banker betalar för att låna och placera pengar hos Riksbanken. När Riksbanken justerar styrräntan, priset på pengar, påverkas aktiviteten i ekonomin vilket i förlängningen påverkar inflationen. Styrräntan påverkar bankernas räntor, alltså den ränta som privata hushåll och företag betalar när de lånar pengar. Räntan påverkas dock inte bara av faktiska ändringar av styrräntan utan även av bland annat förväntningar och prognoser om framtida inflation. När Riksbanken ändrar styrräntan tar det mellan ett till två år innan effekten syns på inflationen och därför är förväntningar och prognoser ett viktigt medel för Riksbanken att använda.

Inflationsutvecklingen och konjunkturläget både i Sverige och internationellt ligger som grund för Riksbankens beslut om en höjning eller sänkning av styrräntan. När Riksbanken bedömer att inflationen behöver dämpas höjer de styrräntan. På så sätt minskar viljan att investera både för företag och hushåll och konsumtionen dämpas. Är situationen istället tvärtom, dvs att Riksbanken bedömer att inflationen är för låg, så sänks styrräntan. Följden blir att alla andra räntor följer efter och detta skapar en ökad konsumtions- och investeringsvilja som stimulerar ekonomisk tillväxt.