Obekväm arbetstid

Med obekväm arbetstid, ofta kallad ob-tid och ibland även förskjuten arbetstid, menas ordinarie arbetstid som är schemalagd till kvällar, nätter och helger. Obekväm arbetstid är inte samma sak som övertid. En arbetsgivare måste informera den anställde minst 14 dagar i förväg innan obekväm arbetstid schemaläggs.

Den som arbetar på obekväma arbetstider får vanligtvis extra ersättning för det. Ersättningen brukar kallas för ob-tillägg. I arbetstidslagen, ATL, som reglerar den sammanlagda arbetstiden och sätter upp ramar för ordinarie arbetstid samt jourtid, övertid och mertid används dock inte begreppet obekväm arbetstid. Det finns alltså inga lagar eller regler om vad obekväm arbetstid är eller vilken extra ersättning som ska utgå utan detta regleras i kollektivavtal eller i anställningsbevis .

Obekväm arbetstid är, som vi har sett, inte reglerad i arbetstidslagen. Det finns dock tre tidskategorier som vanligtvis räknas som obekväm arbetstid i kollektivavtal och andra anställningsbevis. De olika kategorierna är vardagskvällar mellan klockan 18.00–24.00, vardagsnätter mellan klockan 24.00–07.00 och arbete förlagd till lördagar och söndagar. Under storhelger som till exempel jul, nyår och midsommar betalas ofta också ett extra storhelgstillägg. Dessa tre kategorier används i många branscher och verksamheter men obekväm arbetstid och extra ersättning i samband den obekväma arbetstiden kan också ligga inom andra tidsspann.

Obekväm arbetstid är vanligare inom vissa yrken och branscher än andra. Exempel på verksamheter där obekväm arbetstid ofta förekommer är i sjukvården, räddningstjänsten samt hotell- och restaurangbranschen. En annan bransch som ofta har obekväma arbetstider är underhållningsbranschen.

Att anställa personal är förenat med ansvar och en hel del administration. Som arbetsgivare måste du ha koll på lagar, lönesättning, löneutbetalningar, arbetsgivaravgifter och skatter. Vi har skapat en guide om löner där vi rätar vi ut många av de frågetecken som uppstår längs vägen.