Inkomstbasbelopp
Inkomstbasbeloppet är det av Pensionsmyndigheten fastställda belopp som används för att beräkna olika ersättningar i det offentliga försäkringssystemet.
Inkomstbasbeloppet fastställs varje år av Pensionsmyndigheten
Inkomstbasbeloppet är ett av tre olika basbelopp som används för att beräkna olika ersättningar i det offentliga försäkringssystemet. Prisbasbeloppet respektive det förhöjda prisbasbeloppet är de andra två basbeloppen. Varje år fastställs inkomstbeloppet av Pensionsmyndigheten och det används bland annat för att beräkna högsta pensionsgrundande inkomst . Beloppet tas fram utifrån förhållanden mellan olika inkomstindex. Det är meningen att inkomstbeloppet ska följa ekonomins utveckling i allmänhet och inkomstutvecklingen i synnerhet. Detta för att pensionerna ska förbli adekvata och inte släpa efter.
Det är inkomstindex som ligger till grund för inkomstbasbeloppet
Inkomstindex är i sin tur beräknat utifrån Konjunkturinstitutets prognoser gällande inkomstutvecklingen. Detta görs genom att titta på tidigare års utveckling när det gäller inkomster. Det är alltså inkomstindex som ligger till grund för beräkningen av inkomstbasbeloppet. Även Pensionsmyndigheten samt socialdepartementet är involverade i beräkningen av inkomstindex, och det är inte förrän alla tre parter har fått ha sin åsikt kring prognoserna som det fastställs.
Så räknar man ut den högsta möjliga pensionsgrundande inkomsten
År 2024 beräknas inkomstbasbeloppet till 76 200 kronor (74 300 kronor år 2023). För att räkna ut den högsta möjliga pensionsgrundande inkomst år 2023 multipliceras inkomstbasbeloppet med 8,07. Alla inkomster som överstiger den högsta möjliga pensionsgrundande inkomsten är fria från den allmänna pensionsavgiften och ligger inte längre till grund för hur stor den allmänna pension blir. Förutom den allmänna pensionsavgiften betalas även arbetsgivaravgift samt statlig ålderspensionsavgift. Tillsammans utgör dessa tre avgifter de allmänna pensionsavgifter som vi har i Sverige.