Boutredningsman

När någon dör bildas ett så kallat dödsbo efter den avlidne. Ett dödsbo är en egen juridisk person som kan ha både tillgångar och skulder. Ansvaret för ett dödsbo är oftast efterlevande make/maka, sambo eller arvingar. Dessa kallas för dödsbodelägare.

En boutredningsman ska utses när dödsbodelägare inte kan bestämma och komma överens om dödsboet. En boutredningsman kan också utses om dödsboet är mycket omfattande och komplicerat eller om dödsbodelägarna är många. Boutredningsmannen ska då företräda dödsboet och agera dödsboförvaltare. Personen förordnas av tingsrätten på antingen en dödsbodelägares eller överförmyndarens begäran. I de flesta fall utser tingsrätten en advokat eller en jurist som boutredningsman, men även en dödsbodelägare eller en testamentsexekutor kan få rollen som boutredningsman.

En boutredningsman ska förbereda dödsboet för bodelning och arvskifte. Personen ska verka för att dödsbodelägarna gemensamt ska hitta en ståndpunkt vad gäller fördelning av arvet, men kan fatta självständiga beslut om delägarna inte kan kompromissa och komma överens. Vid försäljning av fast egendom eller tomträtt måste boutredningsmannen dock ha alla dödsbodelägarnas samtycke eller fått ett beslut från tingsrätten om att försäljningen får ske.

Vanliga arbetsuppgifter som en boutredningsman ansvarar för är:

• avveckla skulder eller eventuella rörelser

• förvalta kvarlåtenskap

• sälja tillgångar

• ansöka om konkurs .

När dödsboet är redo för bodelning eller arvskifte ska boutredningsmannen meddela dödsbodelägarna. För sitt uppdrag har boutredningsmannen rätt till arvode. Detta ska i första hand finansieras av tillgångar från dödsboet. Finns inga tillgångar i dödsboet ska den dödsbodelägare som lämnat in ansökan om en boutredningsman betala arvodet. Om dödsbodelägarna är missnöjda och finner boutredningsmannen olämplig kan tingsrätten på begäran avsluta uppdraget. Boutredningsmannen har redovisningsplikt.