Ledtid
Ledtid är ett begrepp som förklarar tiden från att en process startar till att resultatet är klart. Det kan till exempel vara tiden från att en kund beställer en vara tills den levererats.
Ledtid – från påbörjande till fullbordan
Den tid det tar från att en viss process startar tills att den är fullbordad och man har fått ett resultat kallas för ledtid. Man kan tänka på det som den tid som ”kunden” behöver vänta på att få sitt behov uppfyllt. Vanligtvis är det därför så att ju kortare ledtid, desto högre effektivitet. Inom lean production eftersträvar man just korta ledtider och begreppet används ofta inom logistik, företagsekonomi, informationsteknik och materialadministration.
Vad är inräknat i ledtiden?
I ledtiden räknar man in förbehandling, bearbetning och efterbehandling. Förbehandlingen är tiden det tar att godkänna kundens beställning och förbereda allt som krävs för att sätta igång tillverkningsprocessen. Bearbetningen är tiden det tar att tillverka varorna, och efterbearbetningen är tiden det tar att leverera de färdiga produkterna till kunden. Produkterna kan vara alltifrån en fysisk vara som en stol, säng eller lampa till digitala tjänster som programvaror eller fysiska tjänster som en badrumsrenovering.
Hur effektiviserar man ledtiden?
Ledtiden varierar mycket beroende på vilken typ av vara eller tjänst det handlar om. Det gäller också att varorna beställs i god tid, så att de finns på lagret när de behövs. Det är alltså inte bara de som jobbar inom produktion och leverans som ansvarar för att effektivisera ledtiden, utan också inköpsavdelningen. De behöver uppskatta den tidpunkt de måste beställa varorna genom att titta på den normala förbrukningen och leveranstiden, samt hur den genomsnittliga varuförbrukningen ser ut under ledtiden. De bör också se till att räkna in ett så kallat säkerhetslager, eller buffertlager, när de lägger beställningen. Att ha fler produkter än man uppskattat att man egentligen behöver är positivt om det till exempel sker en plötslig försäljningsökning eller om leveransen blir försenad. Hur stort säkerhetslager ett företag bör ha beror på hur hög risk man kan tänkas ta. Ett stort lager binder mer av företagets kapital , samtidigt som de har ett bättre skydd för oväntade händelser. En oväntad händelse behöver inte bara handla om ökad försäljning, utan också händelser som brist på råvaror, naturkatastrofer eller transportproblem.