Konjunktur

När man tittar på konjunkturen i ett land, det rådande ekonomiska tillståndet, brukar det vara variabler som arbetslöshet, tillväxt och inflation som undersöks. Högkonjunktur råder när ekonomin går bra och lågkonjunktur när den går dåligt. Konjunkturen går i cykler där högkonjunktur och lågkonjunktur upprepar sig över tiden. En konjunkturcykel varar vanligtvis mellan tre till åtta år.

En högkonjunktur kännetecknas av låg arbetslöshet och stigande räntor och priser. Ekonomin går bra, företag och industrier har mycket att göra, investeringsaktiviteten är stor och sysselsättningen hög. Hushållen får ökad köpkraft och företagen och industrierna ökar sin produktion och omsättning i stigande takt. Svårigheter med en högkonjunktur kan vara brist på arbetskraft med rätt kompetens och utbildning och risk för finansbubblor när nyinvesteringar överstiger det verkliga behovet. Under en lågkonjunktur är det låg efterfrågan på varor och tjänster och företagen och industrierna producerar mindre än de har kapacitet till, investeringsaktiviteten minskar och arbetslösheten ökar. Vid en deflation sjunker prisnivåerna och när bruttonationalprodukten (BNP) sjunker brukar man tala om en recession. En depression är en kraftig och långvarig lågkonjunktur. Vid en inflation ökar den allmänna prisnivån och penningvärdet minskar. Detta sker när till exempel efterfrågan är större än tillgången på varor och tjänster eller när företagens produktionskostnader stiger och priserna tvingas upp. Staten styr inflationen sin finanspolitik, till exempel lagar och skatter. Inflationen bör ligga på högst 2 % varje år för att skapa en stabil konjunktur.