Culpa

Ordet culpa kommer från latin och betyder skuld. I svenskan används ordet som en juridisk term för att beskriva oaktsamhet eller vårdslöshet. Enligt skadeståndslagen bär en person som, efter att handlat oaktsamt eller vårdslöst och åsamkat skador, så kallat culpaansvar. Den culpaansvarige är således skyldig att betala för de skador som har åsamkats.

Vid vissa tillfällen, till exempel i ett kontraktsförhållande, finns en så kallad presumerad culpa. Den presumerade culpan innebär att svaranden antas vara ansvarig fram till att motsatsen har bevisats. Om svaranden lyckas bevisa att denne inte på något sätt har handlat vårdslöst eller oaktsamt, heter det att svaranden har exculperat sig. I kontraktsförhållanden är utgångspunkten i regel alltid presumerad culpa.

Skadestånd är en ekonomisk ersättning som den som bär culpa – för en fysisk eller psykisk skada – ska betala till den part som har drabbats. Syftet med skadestånd är ofta att se till att den som har blivit drabbad av någon annans oaktsamhet ska återgäldas till den grad att den får samma ekonomiska ställning som innan skadan inträffade. Dock kan ett skadestånd bli betydligt högre än värdet på det som har skadats, och ibland är det svårt att värdera skadorna i pengar. Detta gäller framför allt icke-materiella skador, som vid diskriminering eller immaterialrättsliga fall. Ett högt skadestånd är även tänkt att verka avskräckande, för att undvika liknande oaktsamt handlande i framtiden.