Arbetstidslagen
I arbetstidslagen finns regler om hur mycket en anställd får arbeta per dygn, vecka och år, vilka raster man har rätt till, samt regler för jourtid, beredskap och nattvila.
ATL reglerar både arbete och vila
Ordinarie arbetstid: Enligt arbetstidslagen, eller ATL, är den maximala ordinarie arbetstiden 40 timmar per vecka. I vissa branscher gäller andra regler baserat på kollektivavtal, och den maximala arbetstiden kan då vara kortare än 40 timmar.
Total arbetstid: Man får inte överstiga en total arbetstid på mer än 48 timmar per vecka under en fyraveckorsperiod, inklusive jourtid, övertid, semester och sjukfrånvaro. Alternativt 50 timmar under en kalendermånad. Övertid får dessutom inte överstiga mer än 200 timmar på ett kalenderår. Detta är EU:s minimikrav och kan inte ändras med kollektivavtal.
Vila: ATL reglerar även hur mycket vila per dygn du som anställd måste ha. Du ska ha minst 11 timmars ledig tid i sträck per dygn och dessa timmar kan läggas när som helst under en 24-timmarsperiod. Per vecka, eller sjudagarsperiod, gäller minst 36 timmars ledighet i sträck.
Skillnanden mellan jourtid och beredskapstid
På arbetsplatser med jour gäller maximalt 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod och arbetstagare. Beredskapstjänst skiljer sig från jour eftersom du då får längre tid på dig att komma till arbetet när du blir inkallad. Med kollektivavtal kan beredskap finnas schemalagt under dygnsvila och veckovila. Enligt ATL ska däremot arbetstagaren alltid kompenseras för den förlorade lediga tiden, eftersom beredskapen ligger utanför ordinarie arbetstid.
Övertid och mertid
ATL stipulerar att du inte får arbeta mer än 50 timmar utöver din ordinarie arbetstid per månad, och maximalt 200 timmar under ett år. När det gäller övertid finns dock flera undantag efter överenskommelser med fackförbund eller dispenser från ATL. För deltidsanställda som jobbar utöver sin ordinarie arbetstid räknas det som mertid istället för övertid. Detta gäller fram till att arbetstiden överskrider ordinarie arbetstid för en heltidsanställd, då det blir övertid även för deltidsanställda.
Dygnsvila, veckovila och raster
Enligt arbetstidslagen har alla medarbetare rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje dygn, så kallad dygnsvila. Arbetsgivare har dock rätt att göra tillfälliga undantag vid särskilda förhållanden, under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledigt. På veckobasis har medarbetare rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet, vilket kallas veckovila.
Raster är också en rättighet för medarbetare i arbetstidslagen, och lagen säger att det är tillåtet att jobba max fem timmar i sträck utan att ta rast. Längden på en rast finns inte begränsad inom ATL. Paus sker till skillnad från rast på betald arbetstid, och kan innefatta gemensamma kaffepauser.
Arbetsmiljöverkets roll
Arbetsmiljöverket har det övergripande ansvaret att se till att arbetstidslagen följs som den ska. De har rätt att bland annat göra upplysningar, besöka arbetsplatser och godkänna undantag från vissa av lagens regler.
Om en arbetsgivare har överträtt arbetstidslagen, utan att ha stöd i kollektivavtal, har arbetsmiljöverket rätt att ta ut en sanktionsavgift. Det gäller även om överträdelsen har skett utan uppsåt. Det är viktigt att veta att både arbetsgivare och arbetstagare har rätt att överlaga beslut från arbetsmiljöverket.
EU-regler och internationella direktiv
Svensk arbetstidslag bygger delvis på direktiv från EU, vilket innebär att vissa grundläggande regler är detsamma över hela EU. Regler om dygnsvila och veckovila kan därför inte avtalas bort i kollektivavtal. Avvikelser får endast göras om detta inte innebär mindre förmånliga villkor för arbetstagarna.
Läs mer om EU-direktivet för arbetstidens förläggning
Lär dig mer om löner
Att anställa personal är förenat med ansvar och en hel del administration. Som arbetsgivare måste du ha koll på lagar, lönesättning, löneutbetalningar, arbetsgivaravgifter och skatt. Vi har skapat en guide om löner där vi rätar vi ut många av de frågetecken som uppstår längs vägen.