Arbetsmiljölagen

Från början var lagen helt och hållet fokuserad på de fysiska påfrestningarna i arbetet, men från 1977 omfattar den även arbetstagarens psykiska hälsa och allmänna välmående på arbetsplatsen. Lagen säger att arbetsförhållanden ska anpassas till människans fysiska och psykiska förutsättningar. Den fungerar som en säkerhet för att ingen ska utsättas för större påfrestningar än vad den klarar av för att må bra. Förutom direkta faror som dålig luft, oljud, kemikalier eller farliga maskiner, innefattar arbetsmiljölagen även faktorer som genererar stress, till exempel antal arbetstimmar, vad arbetet innehåller och möjlighet till återhämtning. Lagen omfattar även social gemenskap med kollegor, möjlighet till personlig utveckling och ny kunskap.

Det är arbetsgivarens uppgift att se till att arbetsmiljön är tillräckligt god. I verksamheter som har fler än 50 anställda måste det finnas en skyddskommitté. I samverkan med både de anställda och arbetsgivaren är skyddskommitténs uppgift att uppmärksamma brister i arbetsmiljön och se till att rätt åtgärder vidtas. Om någon anställd drabbas av skador eller ohälsa som är direkt kopplat till brister i arbetsmiljön, kan detta anmälas som arbetsmiljöbrott. Observera att även de anställda är skyldiga att följa de regler och säkerhetsföreskrifter som finns på arbetsplatsen, samt slå larm om man upptäcker brister i arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket är den myndighet som kontrollerar arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. De ansvarar även för att ge ut specifika föreskrifter och riktlinjer för hur arbetsmiljön i olika branscher måste utformas för att man ska uppfylla arbetsmiljölagen. Utöver arbetsmiljölagen utfärdar även regeringen mer detaljerade regler i något som kallas arbetsmiljöförordningen.

Som företagare har du en del att hålla reda på. Vi har sammanställt en guide om att driva företag och samlat de vanligaste frågorna som du kan stöta på i din vardag.